Står det i texten?
LÄSELF
Frågan gäller vad texten säger, inte vad som är sant. Peka på belägget innan du kryssar.
Förklaring och 2 exempel
Läsförståelsedelen mäter en enda sak: om du kan avgöra vad ett underlag faktiskt säger. Den mäter inte om du kan ämnet, och den frågar aldrig vad du tycker. Därför finns det bara en fråga att ställa till varje alternativ — står det i texten, och svarar det på det som frågas? — och det är två villkor, inte ett.
De två felsvarstyperna motsvarar var sitt villkor:
- Står i texten men svarar inte. Alternativet upprepar en formulering ur passagen, ofta ordagrant. Igenkänningen känns som bekräftelse: du har ju sett meningen. Men den handlar om något annat än frågan gäller, eller står i fel stycke.
- Rimligt men saknar stöd. Alternativet stämmer med allmän kunskap eller följer nästan av texten, och just därför går det igenom obemärkt. Det finns bara ingen mening att peka på.
Belägget, inte känslan
Motmedlet är en vana som tar tre sekunder: innan du kryssar, peka på meningen. Sätt fingret på den, säg den tyst för dig själv, och kontrollera sedan två saker — att den verkligen står där och att den besvarar frågan. Hittar du ingen mening är alternativet fel, hur rimligt det än låter.
Din egen kunskap om ämnet är i LÄS en belastning snarare än en tillgång. Kan du ämnet fyller du automatiskt i luckor som texten lämnat öppna, och de ifyllda luckorna ligger som svarsalternativ. Läs som om du inte visste någonting.
Exempel
Exempel 1 Läs den här korta texten. ”Skolans nya schema infördes hösten 2019 och innebar att första lektionen börjar klockan nio i stället för åtta. Rektorn motiverade förändringen med forskning om tonåringars dygnsrytm. Under det första året sjönk frånvaron på morgonlektionerna med en fjärdedel. Betygen låg kvar på samma nivå som tidigare.” Vad anger texten som skäl till att schemat ändrades? Alternativen är (A) att frånvaron på morgonlektionerna var hög, (B) forskning om tonåringars dygnsrytm, (C) att eleverna presterar bättre senare på dagen och (D) att betygen behövde höjas.
- Läs frågan en gång till och avgör vad den vill ha. Ett skäl är något som fanns före ändringen – inte något som blev följden av den.
- Leta upp stället. Ankaret är ordet motiverade i andra meningen, och där står svaret i klartext: forskning om tonåringars dygnsrytm.
- Formulera svaret själv innan du väger alternativen, så att du jämför mot texten och inte mot fyra påståenden.
- Pröva nu varje alternativ mot belägget. (A) frånvaron står i texten, men i tredje meningen och som ett resultat – rätt sorts ord, fel roll i texten. (C) är rimligt i sak och ligger nära rektorns skäl, men det står ingenstans: forskning om dygnsrytm är inte samma påstående som att eleverna presterar bättre. (D) motsägs snarast, eftersom betygen låg kvar.
- Svaret är (B). Lägg märke till att både (A) och (C) hade känts rätt om du svarat på minnet efter en snabb genomläsning – och att båda faller på tre sekunders pekande.
Exempel 2 En text beskriver att en stad införde trängselavgift 2016 och att biltrafiken över avgiftssnittet minskade med en femtedel under det första året. Frågan gäller vad texten säger om avgiftens effekter, och ett av alternativen lyder ”avgiften förbättrade luften i innerstaden”.
Lösning. Påståendet är rimligt – färre bilar ger normalt renare luft – och det är precis därför det är farligt. Texten talar om trafikmängd, ingenting annat, och det finns ingen mening att peka på. Alternativet är rimligt men utan stöd: sant i världen, obelagt i underlaget. I samma uppgift ligger nästan alltid den motsatta fällan också, ett alternativ som lyder ungefär ”biltrafiken över avgiftssnittet minskade med en femtedel”. Det står ordagrant i texten och är därför sant, men om frågan gällde effekterna i innerstaden svarar det inte på den – rätt mening, fel fråga. Prövningen är densamma i båda fallen och görs i två led: peka på raden, och kontrollera sedan att raden besvarar frågan. Att ett påstående står i texten gör det sant, inte till svar.
Vanliga fallgropar (4)
- Att svara ur allmänbildning. Ju mer du kan om ämnet, desto lättare fyller du i luckor som texten lämnat öppna – och de ligger som alternativ.
- Att välja alternativet som innehåller flest ord ur texten. Ordagrann igenkänning är ett konstruktionsgrepp, inte ett kvitto.
- Att hoppa över pekandet när du känner dig säker. Det är i säkerheten felen sitter; osäker går du tillbaka av dig själv.
- Att läsa ”enligt texten” som en artighetsfras. Det är hela villkoret, och det är också det enda villkoret.
Öva på det här begreppet i appen
Fler begrepp
Andra begrepp i läsning och meningsbyggnad:
Tillbaka till hela formelbladet · Alla formler att skriva ut
Läs mer
- Högskoleprovet
- Gamla högskoleprov
- Normering av högskoleprovet
- Vanliga frågor om högskoleprovet
- Formelblad för högskoleprovet