Frågan först eller texten först
LÄSELF
Två arbetssätt, och det är texten framför dig som avgör vilket – inte vanan.
Förklaring och 2 exempel
Det finns två sätt att ta sig an en läsuppgift, och båda fungerar. Det som inte fungerar är att välja av vana, och det som fungerar sämst av allt är att göra lite av varje.
- Texten först: läs hela passagen i ett svep, lägg ifrån dig frågorna tills du är klar, svara sedan ur minnet och gå tillbaka bara när du är osäker.
- Frågan först: läs frågorna (inte alternativen) innan texten, och leta sedan upp ett svar i taget.
Vilket som lönar sig
Texten först vinner när frågorna gäller helheten – huvudbudskap, författarens hållning, textens syfte. Den sortens fråga går inte att söka fram: svaret står ingenstans i en enda mening, utan uppstår av att du läst alltihop. Den vinner också när texten är resonerande, alltså när styckena bygger på varandra och det sista stycket ändrar innebörden av det första.
Frågan först vinner när texten är faktatät – årtal, namn, orter, siffror – och frågorna pekar på bestämda ställen. Då är uppgiften ett sökproblem, och att först läsa hela texten noga är att göra jobbet två gånger.
Tidsbudgeten som ram
Det verbala provpasset är 40 uppgifter på 55 minuter, och de fyra delproven kostar mycket olika mycket: ORD omkring 18 sekunder per uppgift, MEK omkring 48 sekunder, medan LÄS och ELF har drygt två minuter var — 132 sekunder, alltså 22 minuter per delprov. Den tiden ska räcka till både läsningen och svaren. En text med fyra frågor får därför ungefär nio minuter totalt: tre till fyra minuters läsning och drygt en minut per fråga.
Bestäm arbetssätt innan du börjar. Beslutet tar fem sekunder och sparar minuter; att byta halvvägs kostar alltid mer än det ger.
Exempel
Exempel 1 Du öppnar en LÄS-uppgift med en text på drygt 600 ord om varför svenska sjöar blev brunare under 1900-talet, följd av fyra frågor. En fråga gäller vad texten huvudsakligen handlar om, en gäller vad författaren menar med ett uttryck i tredje stycket, och två pekar ut var sitt citat. Hur lägger du upp arbetet?
- Räkna först ut vad du har råd med. LÄS ger 132 sekunder per uppgift, och fyra frågor på samma text betyder alltså omkring nio minuter för hela paketet – läsningen inräknad.
- Läs frågorna, men inte alternativen. Det tar tjugo sekunder och är hela beslutsunderlaget: här finns en helhetsfråga, en tolkningsfråga och två som pekar på bestämda ställen.
- Helhetsfrågan avgör. Den går inte att söka fram – du kan bara säga vad texten handlar om om du läst den – så det här är ett fall för texten först.
- Läs texten i ett svep på tre till fyra minuter. Sikta på att kunna säga vad varje stycke gör (ställer frågan, ger förklaringen, invänder) snarare än på att minnas detaljerna. Detaljerna kan du hämta tillbaka; strukturen kan du inte.
- Svara på helhetsfrågan direkt ur minnet, medan den sitter kvar, och gå sedan tillbaka i texten för de tre andra. Du har fem minuter kvar på tre frågor och vet redan i vilket stycke var och en hör hemma.
Exempel 2 Nästa uppgift har en ungefär lika lång text om tre svenska kanalbyggen på 1800-talet, med årtal, orter och kostnader i varje stycke. De fyra frågorna gäller vilken kanal som stod färdig först, vad som anges som skäl till att ett av byggena avbröts, hur lång en av kanalerna blev och vad ett visst ord betyder på ett angivet ställe. Hur lägger du upp arbetet?
Lösning. Här är alla fyra frågor detaljfrågor, och texten är en uppräkning snarare än ett resonemang. Ingen fråga kräver att du har helheten i huvudet, och att läsa 600 ord av årtal noggrant innan du vet vilka årtal som efterfrågas är att lägga fyra minuter på att memorera fel saker. Läs alltså frågan först: ta en fråga i taget, skumma efter ankaret (kanalnamnet, årtalet, ordet som frågan citerar), och läs sedan noga bara meningarna runt det. Ett förbehåll gäller ändå: skumma igenom texten en gång på trettio sekunder innan du börjar söka, så du vet vilket stycke som handlar om vad. Utan den kartan blir sökandet fyra separata genomläsningar, och då har du förlorat mer än du vann. Skillnaden mot texten först är att du skummar för att kunna navigera, inte för att kunna svara.
Vanliga fallgropar (4)
- Att läsa texten två gånger. Det är den vanligaste orsaken till att LÄS-tiden tar slut, och den kostar mer än något enskilt felsvar.
- Att välja arbetssätt av vana. Det är frågornas form som avgör, och den ser du på tjugo sekunder.
- Att läsa alternativen innan du läst frågan. Fyra påståenden i huvudet gör att du börjar leta efter bekräftelse i stället för efter svar.
- Att fördela budgeten jämnt över frågorna. Läsningen kostar också, och den betalas ur samma 132 sekunder per uppgift.
Öva på det här begreppet i appen
Fler begrepp
Andra begrepp i läsning och meningsbyggnad:
Tillbaka till hela formelbladet · Alla formler att skriva ut
Läs mer
- Högskoleprovet
- Gamla högskoleprov
- Normering av högskoleprovet
- Vanliga frågor om högskoleprovet
- Formelblad för högskoleprovet