Vanliga frågor om högskoleprovet

Här är de frågor vi får oftast, med korta svar. Vill du ha helheten finns guiden till högskoleprovet.

Hur många uppgifter har högskoleprovet?

160 uppgifter räknas till ditt resultat: 80 kvantitativa och 80 verbala. De är fördelade på fyra provpass med 40 uppgifter i varje. Utöver dem skriver du ett femte pass med 40 uppgifter som prövas ut inför kommande prov och inte påverkar din poäng.

Hur lång tid tar provdagen?

Provet består av fem pass på 55 minuter vardera, med pauser mellan passen. Med samling, instruktioner och raster tar dagen större delen av en dag. Räkna med att vara på plats från morgonen till senare delen av eftermiddagen.

Vad är en bra poäng på högskoleprovet?

Medelresultatet brukar hamna strax under 1,0 på skalan 0,00–2,00. Men ”bra” avgörs egentligen av vad du söker: antagningsgränserna skiljer sig kraftigt mellan utbildningar och mellan terminer. Titta på gränserna för de utbildningar du är intresserad av och sätt ditt mål därifrån.

Hur länge gäller resultatet?

Ett provresultat är giltigt i åtta år räknat från provtillfället. Har du flera giltiga resultat är det alltid det bästa som används i antagningen, så ett sämre resultat kan aldrig skada ett tidigare.

Får man använda miniräknare?

Nej. Miniräknare är inte tillåtet på högskoleprovet. Uppgifterna är konstruerade för att lösas med huvudräkning, överslag och enkel uträkning på papper – behöver du en räknare har du oftast valt en onödigt tung lösningsväg.

Hur många gånger får man skriva högskoleprovet?

Så många gånger du vill. Provet ges normalt två gånger om året, vår och höst, och du kan anmäla dig om och om igen. Eftersom bara det bästa resultatet räknas finns det ingen risk med att göra ett nytt försök.

Kostar det något att träna på NonStopHP?

Nej, NonStopHP är helt gratis. Hela banken med 3 798 uppgifter, alla ledtrådar, alla lösningar och de simulerade provpassen är öppna utan betalning. Det finns inga låsta delar och ingen premiumversion.

Vilket delprov ska jag börja träna på?

Det du är sämst på, inte det du tycker är roligast. Kör ett kvantitativt och ett verbalt pass först, så visar statistiken var poängen faktiskt försvinner. Eftersom kvantitativ och verbal del väger lika tungt ger det nästan alltid mest att lyfta den svagare halvan.

Ska jag gissa på uppgifter jag inte hinner?

Ja, alltid. Det finns inga avdrag för fel svar, så ett obesvarat alternativ är en garanterad nollpoäng medan en chansning ger en reell möjlighet. Lämna aldrig en ruta tom när tiden håller på att ta slut.

Hur fungerar normeringen?

Din råpoäng – antalet rätt – översätts till en normerad poäng mellan 0,00 och 2,00 med hjälp av en tabell för just det provtillfället. Kvantitativ och verbal del normeras var för sig och vägs sedan samman. Vi går igenom det i detalj på sidan om normering.

Var anmäler jag mig till högskoleprovet?

Anmälan görs via studera.nu. Där finns också aktuella provdatum, anmälningsperioder, avgift och regler för provdagen. De uppgifterna ändras mellan åren, så kontrollera dem alltid vid källan.

Kan man höja sig mycket på högskoleprovet?

Ja, många gör det – men höjningen kommer av mängdträning över tid, inte av en intensivvecka före provet. Störst effekt brukar den få som har ett tydligt svagt delprov, eftersom mycket av det som saknas där är teknik och tidshållning snarare än kunskap. Räkna i månader av regelbunden träning, inte i dagar.

Redo att sätta igång? Börja med gamla högskoleprov 2013–2025.