Högskoleprovet – uppbyggnad, delprov och poäng
Högskoleprovet är ett urvalsprov som ger dig en andra väg in på högskola och universitet. Resultatet konkurrerar i en egen urvalsgrupp, vid sidan av gymnasiebetygen, och du kan alltså komma in på en utbildning på provresultatet även om betygen inte räcker. Provet mäter inte vad du har läst i ett visst ämne, utan hur du löser problem, tolkar information och förstår text – på tid.
Det är den avgörande skillnaden mot ett vanligt skolprov: du testas lika mycket på tempo och prioritering som på kunnande. Därför är träning på riktiga, gamla prov så effektiv. Du lär dig inte bara matematiken och orden, utan hur snabbt en uppgift ska få ta.
Vem får skriva högskoleprovet?
Provet är öppet för i princip alla. Du behöver ingen gymnasieexamen och inga särskilda förkunskaper för att anmäla dig – det finns en åldersgräns, men i övrigt får du skriva oavsett var i livet du befinner dig. Du får också skriva provet hur många gånger du vill, och det är alltid ditt bästa giltiga resultat som räknas i antagningen. Ett sämre resultat kan alltså aldrig sänka ett tidigare, bättre.
Provet ges normalt två gånger om året, en gång på våren och en gång på hösten. Anmälan sker via studera.nu, som också är den enda källa du bör lita på när det gäller anmälningsperioder, avgift och provdatum – de ändras mellan åren.
Så ser provdagen ut
Provdagen består av fem provpass på 55 minuter vardera, med pauser emellan. Fyra av passen räknas till ditt resultat: två kvantitativa (matematiska) och två verbala (språkliga). Det femte passet är ett utprövningspass där nya uppgifter testas inför kommande prov. Det påverkar inte din poäng.
Utprövningspasset är inte utmärkt. Du vet alltså inte vilket av de fem passen som är gratis, och du måste satsa fullt på allihop. Räkna med en lång dag – med samling, instruktioner och raster tar provet större delen av dagen.
De fyra räknade passen innehåller tillsammans 160 uppgifter: 80 kvantitativa och 80 verbala. Varje pass rymmer 40 uppgifter fördelade på fyra delprov.
De åtta delproven
Varje kvantitativt pass innehåller XYZ, KVA, NOG och DTK. Varje verbalt pass innehåller ORD, LÄS, MEK och ELF. Tiderna i tabellen är riktvärden som NonStopHP använder i sin timer – de är helt enkelt de 55 minuterna fördelade efter hur tunga uppgifterna är, och summerar därför exakt till ett provpass.
| Delprov | Innehåll | Del | Uppgifter per pass | Riktvärde per uppgift |
|---|---|---|---|---|
| XYZ | Matematisk problemlösning | Kvantitativ | 12 | 60 sekunder |
| KVA | Kvantitativa jämförelser | Kvantitativ | 10 | 60 sekunder |
| NOG | Kvantitativa resonemang | Kvantitativ | 6 | 100 sekunder |
| DTK | Diagram, tabeller och kartor | Kvantitativ | 12 | 115 sekunder |
| ORD | Ordförståelse | Verbal | 10 | 18 sekunder |
| LÄS | Svensk läsförståelse | Verbal | 10 | 132 sekunder |
| MEK | Meningskomplettering | Verbal | 10 | 48 sekunder |
| ELF | Engelsk läsförståelse | Verbal | 10 | 132 sekunder |
Lägg märke till hur olika uppgifterna väger. Ett ORD-svar ska sitta på under tjugo sekunder, medan en DTK-uppgift eller en läsförståelsefråga får kosta nästan två minuter. Den som lägger en och en halv minut på ett enskilt ord har i praktiken redan tappat en läsuppgift längre fram i passet.
Poängskalan
Ditt resultat anges som en normerad poäng mellan 0,00 och 2,00, med två decimaler. Antalet rätt räknas alltså inte rakt av, utan översätts via en tabell som tar hänsyn till hur svårt just det provtillfället var. Kvantitativ och verbal del normeras var för sig och vägs sedan ihop till en totalpoäng. Hur det går till i detalj – och ungefär hur många rätt olika nivåer brukar kräva – går vi igenom på sidan om normering.
Ett provresultat är giltigt i åtta år från provtillfället. Det ger dig gott om tid att söka i flera omgångar, och det är också ett argument för att skriva provet tidigt: ett bra resultat ligger kvar och jobbar åt dig länge.
Hjälpmedel och regler
Miniräknare är inte tillåtet. Alla beräkningar görs för hand, vilket är mindre dramatiskt än det låter – uppgifterna är konstruerade för att gå att lösa med enkla huvudräkningsknep och överslag. Du får med dig penna och radergummi enligt provets regler, och du får skriva och räkna i provhäftet. Detaljerna kring vad du får ta med dig och vad som gäller på provdagen hittar du på studera.nu.
Så lägger du upp träningen
Börja med att skriva ett par pass på gamla prov utan att först plugga något särskilt. Då ser du var poängen faktiskt försvinner – det är sällan där man tror. Därefter växlar du mellan två saker: att beta av det svagaste delprovet i taget, och att med jämna mellanrum köra hela simulerade provpass så att uthålligheten och tidshållningen inte halkar efter.
På NonStopHP tränar du gratis direkt i webbläsaren på 3 798 uppgifter från alla riktiga prov 2013–2025. Varje uppgift har en ledtråd som knuffar dig i rätt riktning innan du ger upp, och en fullständig lösning efteråt. Har du fler frågor om provet finns de vanligaste besvarade under vanliga frågor.
Läs mer
- Gamla högskoleprov
- Normering av högskoleprovet
- Vanliga frågor om högskoleprovet
- Formelblad för högskoleprovet