Kartuppgifter i DTK handlar sällan om geografi utan om att läsa fyra saker rätt: skalan, teckenförklaringen, riktningen och vilken sträcka frågan faktiskt gäller.
Skalan anges antingen som ett förhållande, till exempel 1:200 000, eller som en skalstock – en kort linjal tryckt på kartan med utsatta kilometertal. Med ett förhållande multiplicerar du det uppmätta avståndet med nämnaren och byter enhet sist. Enhetsbytet fäller folk: ett steg för mycket eller för lite ger ett svar som är hundra gånger fel.
Med skalstock räknar du i stället ut vad en centimeter är värd genom att dela stockens kilometertal med dess längd, och multiplicerar med det du mätt. Har du inget att mäta med duger provhäftets kant: gör två märken och lägg dem mot stocken. Svaret kommer ut i kilometer direkt.
Teckenförklaringen är minst lika viktig. Många DTK-kartor är tematiska: varje område färgas efter vilket intervall det hamnar i, till exempel 20–29 procent. Då kan du bara läsa ut ett spann, aldrig ett exakt värde, och två områden i samma färgklass går inte att rangordna.
En karta bär ofta flera lager av information samtidigt: färgen visar en storhet, en symbol en annan och en utsatt siffra en tredje. Avgör vilket lager frågan gäller innan du börjar leta, och ta ett lager i taget.
Riktningen är norr uppåt om inget annat anges, men kontrollera nordpilen – DTK-kartor är ibland vridna för att få plats. Ett avstånd mätt med linjal är dessutom fågelvägen, vilket sällan är det frågan gäller: handlar den om en väg eller en järnväg måste du följa sträckan, som alltid är längre.
Räknade exempel
Exempel 1 På en karta i skala 1:200 000 är avståndet mellan två orter uppmätt till 7 centimeter. Hur långt är avståndet i verkligheten?
- Multiplicera det uppmätta avståndet med skalans nämnare: 7 × 200 000 = 1 400 000 centimeter.
- Från centimeter till meter divideras med 100: 1 400 000 ÷ 100 = 14 000 meter.
- Från meter till kilometer divideras med 1 000: 14 000 ÷ 1 000 = 14 kilometer.
- Rimlighetskontroll: 1 centimeter på kartan motsvarar 2 kilometer, så 7 centimeter måste bli 14. Felsvaren 140 och 1,4 kilometer är ett omvandlingssteg fel åt vardera hållet.
Exempel 2 En karta har ingen skala i siffror, bara en skalstock som är 4 centimeter lång och märkt 0 till 10 kilometer. Fågelvägen mellan två orter är 7 centimeter, medan vägen mellan dem mäter 11 centimeter längs kurvorna. Hur lång är bilresan?
Lösning. Räkna först ut vad en centimeter är värd: 10 ÷ 4 = 2,5 kilometer. Frågan gäller resan, alltså den uppmätta vägen och inte fågelvägen: 11 × 2,5 = 27,5 kilometer. Felsvaret 17,5 kilometer är fågelvägen, 7 × 2,5, som alltid är kortare.
Exempel 3 En karta färglägger kommunerna efter andelen med eftergymnasial utbildning i klasserna under 20, 20–29, 30–39 och 40 procent eller mer. Två kommuner har färgen för 30–39 procent. Går det att avgöra vilken som har högst andel?
Lösning. Nej. Färgen säger bara att båda ligger i intervallet 30 till 39 procent. Den ena kan ha 30,1 och den andra 38,9, eller tvärtom – kartan skiljer inte på fallen. Det enda som går att slå fast är att de skiljer sig med mindre än tio procentenheter.