Kartläsning
DTK
Skala, väderstreck och teckenförklaring avgör svaret – kartan i sig är sällan det svåra.
Formler
verkligt avstånd = uppmätt avstånd på kartan × skalans nämnare
I skala 1:250 000 multipliceras det uppmätta avståndet med 250 000. Räkna i den enhet du mätt i, vanligen centimeter, och gör om till kilometer allra sist.
1 cm i skala 1:50 000 = 50 000 cm = 500 m = 0,5 km
Praktisk minnesregel. Från centimeter till meter dividerar du med 100, och från meter till kilometer med 1 000 till.
Så fungerar det
Kartuppgifter i DTK handlar sällan om geografi. De handlar om att läsa tre saker rätt: skalan, teckenförklaringen och riktningen.
Skalan anges antingen som ett förhållande, till exempel 1:200 000, eller som en skalstock, alltså en streckad linje med utsatta kilometertal. Med ett förhållande multiplicerar du det uppmätta avståndet med nämnaren och gör om enheten sist. Har du en skalstock är det ofta snabbare att jämföra avståndet direkt mot den än att räkna. Enhetsomvandlingen är det som fäller folk: ett steg för mycket eller för lite ger ett svar som är hundra gånger fel, och det svaret finns bland alternativen.
Teckenförklaringen är minst lika viktig. Många DTK-kartor är tematiska: varje område färgas efter vilket intervall det hamnar i, till exempel 20–29 procent. Då kan du bara läsa ut ett spann, aldrig ett exakt värde. Två områden i samma färgklass går inte att rangordna, och den insikten är ofta hela svaret på frågan. Går frågan att besvara ändå är det för att intervallen inte överlappar.
Riktningen är norr uppåt om inget annat anges, men kontrollera nordpilen – DTK-kartor är ibland vridna för att få plats. Kom också ihåg att avstånd mätt med linjal är fågelvägen. Frågar uppgiften efter en sträcka längs en väg eller en järnväg måste du följa den, och den är alltid längre.
Räknade exempel
Exempel 1 På en karta i skala 1:200 000 är avståndet mellan två orter uppmätt till 7 centimeter. Hur långt är avståndet i verkligheten?
Lösning. Multiplicera det uppmätta avståndet med skalans nämnare: 7 × 200 000 = 1 400 000 centimeter. Gör sedan om enheten i två steg. Från centimeter till meter divideras med 100, vilket ger 14 000 meter. Från meter till kilometer divideras med 1 000, vilket ger 14 kilometer. De lockande felsvaren är 140 kilometer och 1,4 kilometer, alltså ett omvandlingssteg för lite respektive för mycket. En rimlighetskontroll fångar dem: 1 centimeter på kartan motsvarar 2 kilometer, så 7 centimeter måste bli 14.
Exempel 2 En karta färglägger Sveriges kommuner efter andelen invånare med eftergymnasial utbildning i fyra klasser: under 20 procent, 20 till 29 procent, 30 till 39 procent och 40 procent eller mer. Två kommuner har samma färg, den som betyder 30 till 39 procent. Går det att avgöra vilken av dem som har den högsta andelen?
Lösning. Nej. Färgen säger bara att båda kommunerna ligger någonstans i intervallet 30 till 39 procent. Den ena kan ha 30,1 procent och den andra 38,9 procent, eller tvärtom, och kartan skiljer inte på fallen. Det enda du kan slå fast är att skillnaden mellan dem är mindre än tio procentenheter. Hade kommunerna legat i olika klasser hade rangordningen däremot varit säker, eftersom intervallen inte överlappar varandra.
Vanliga fällor
- Att glömma ett steg i enhetsomvandlingen från centimeter till kilometer. Felet ger ett svar som är hundra gånger för stort eller för litet.
- Att läsa en färgklass som ett exakt värde. Ett intervall ger bara en övre och en undre gräns.
- Att förutsätta att norr är uppåt. Kontrollera nordpilen innan du svarar på en fråga om väderstreck.
- Att mäta fågelvägen när frågan gäller sträckan längs en väg. Vägen är alltid längre än den räta linjen.
Läs mer
Andra begrepp i diagram, tabeller och kartor:
Läs mer
- Högskoleprovet
- Gamla högskoleprov
- Normering av högskoleprovet
- Vanliga frågor om högskoleprovet
- Formelblad för högskoleprovet